Den klimatsmarta mjölken
Om man jämför med vatten så har mjölk en relativt hög påverkan på växthusgasutsläppen och ligger på ca 1kg CO2e* per liter. Vatten har 0,3 CO2e* per liter. Det är däremot inte mycket näring i vatten medan mjök har en unik sammansättning som helt naturligt innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Detta kan aldrig vatten ge oss. Så det måste man tänka på, och inte enbart titta på hur olika livsmedel påverkar klimatet.
Klimatpåverkan jämfört med näringsvärde
Tyvärr finns det idag inget enkelt mått som mäter olika livsmedels totala påverkan eller som tar hänsyn till näringsinnehållet, men som med så mycket annat blir det felaktigt om man enbart tittar på en aspekt av många för att göra en bedömning av vad som är bäst.
Många kanske inte vet att exempelvis 1 kg ris (torrt) har dubbelt så stor klimatpåverkan som 1 kg mjölk (uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per kg produkt) och grönsaker och frukt som importerats med flyg har över 10 gånger så stor klimatpåverkan. Vad vi kan tänka på är att köpa lokalproducerat. Tack vare friska djur och högproducerande kor så har svensk mjölkproduktion hela 44% lägre utsläpp av växthusgaser än världsgenomsnittet. Vill man äta klimatsmart ska man därför välja svenska mjölkprodukter.
(1) Vitamin D and B12 från 1 produkt, (2) Vitamin B12 från 3 produkter, (3) Vitamin B12 från 3 produkter, (4) Vitamin D från 3 produkter.
Källa: https://www.fonterra.com/nz/en/our-stories/articles/myth-buster-cows-milk-vs-almond-milk-whats-the-most-nutritious.html
Ett hållbart ekosystem
Korna har en viktig roll att fylla i ett hållbart odlingssystem. De betesmarker och vallodlingar (gräs och klöver) som håller landskapet öppet tack vare kor och andra betande djur bidrar inte bara med öppna landskap och biologisk mångfald, utan även till att kol kan bindas in i marken. Detta tack vare att en stor del av gräset stannar kvar i marken (roten och även en del ovan jord) och då det tagit upp koldioxid ur atmosfären när det växer så stannar detta sedan i marken när gräset bryts ner i jorden. Så tack vare att våra kor behöver betesmarker och vallodlingar till vinterfoder så bidrar de även till att vi minskar mängden koldioxid i atmosfären och därmed minskad klimatpåverkan. Väldigt smart! När den biologiska mångfalden minskar så rubbas balansen i ekosystemen. Utan en fungerande natur kollapsar vår matförsörning och vår ekonomi.
Korna omvandlar gräs till mjölk
Dessutom är ungefär 86% av kornas foder inte lämpligt för oss människor att konsumera (grovfoder, biprodukter och överskott från grödor som annars skulle representera en miljöbelastning). Kor kan därmed bidra till att säkra tillgången på mat då de endast behöver ca 0,6 kg av foderprotein som är lämligt för människor att konsumera för att kunna producera 1 kg animaliskt protein som är lämplig för humankonsumtion.
Många av våra lantbrukare jobbar engagerat för att minska klimatpåverkan och miljöpåverkan t.ex. genom att minska fossilbränsleanvändningen, installera solceller, bygga biogasanläggningar och minska på sojaanvändningen i fodret. Lantbrukarna har vårdat våra marker under många många år, och de är även några av de som tidigt blir påverkade av förändringarna som vi idag ser av klimatet. I stort så reducerar mjölkindustrin sina utsläpp av växthusgaser. I en rapport från FAO beskrivs att mjölkproduktionens utsläpp från år 2005 till 2015 har reducerats med 11%.
Skillnaden i utsläpp för köttdjur respektive mjölkkor är att mjölkkorna först förser människor med mjölk under sin levnadstid och med kött när de slaktas. Köttdjur har en större belastning under sin levnadstid eftersom de endast bidrar med kött när de slaktas.
Källor:
http://www.fao.org/3/k7930e/k7930e00.pdf.
https://mjolk.se/men-for-klimatet-ska-vi-val-inte-dricka-mjolk/
https://www.stockholm.se/ByggBo/Leva-Miljovanligt/Det-smarta-koket/Livsmedels-klimatpaverkan/
Mottet et al., 2017, 2018; FAO, 2018b