Gangstad Gårdsytsteri

På Gangstad Gårdsysteri tar man inga genvägar. Inte ens i det nya stallet som har "allt". Djur och människor måste trivas här, för att producera mjölk till världens bästa ost.

Tar inga genvägar – inte i stallet heller

Bara veckor innan den prestigefyllda utmärkelsen till Världens bästa ost i oktober 2023, flyttade de viktigaste medarbetarna - mjölkkorna - in i den nya ladugården på Gangstad Gårdsytseri. Mjölk från egen produktion är viktigt för Gangstad och korna har fått alla förutsättningar till det.

Stallet är fullproppad med det mesta som finns att erbjuda inom modern teknik, såsom:

DeLaval VMS™ V310 mjölkrobot med RePro, celltalsmätare och hullbedömningskamera.
DeLaval VSM fodermixer med dubbla skruvar.
DeLaval BF 500 bandfoderanläggning.
DeLaval OptiDuo som blandar och flyttar fodret närmare korna på foderbordet.
DeLaval foderautomater som är ombyggda för utfodring av vassle från gårdens ysteri.

DeLaval inredning, bland annat planerat så att kalven få gå tillsammans med kon.
DeLaval kalvammor med hygienboxar.
Tjocka gummimattor i spaltgångarna och i liggsängarna.
Skraprobot.
Smartgate utanför stallet som styr trafiken ut på bete.
Flera smarta lösninger som gården fixat själva.

Valde att bygga nytt

– Det är ysteriet som gör att vi kan bygga ett sådant här stall, säger Ole Morten Gangstad (35). Han är ansvarig för ladugården och driften av den medan hustrun Maren är ansvarig för ysteriet.

Gangstad Gårdsysteri grundades 1998 och var det första gårdsmejeriet i Norge med tillstånd från myndigheterna. De producerar nu långt över 50 ton ost om året och behöver 460-480 ton mjölk/år. I dagsläget är besättningen på 55-56 årskor, men det nya stallet är byggt för 70 mjölkkor.

– En del av varumärket är att vi använder vår egen mjölk till ysteriet. Det är igen idé för oss att utöka produktionen utöver det. Just nu är vi under upptrappning med många förstagångskalvare. Om några år kommer vi att ha högre genomsnittsålder på djuren, ha högre produktion per ko och få mer mjölk, säger Ole Morten.

De stod inför valet mellan att rusta upp det gamla stallet eller bygga nytt.

– Det gamla stallet var egentligen inte tungt att arbeta i. Det var en lösdrift med robot, men det var för trångt och det var inte tillräckligt bra välbefinnande för djuren. Inredningen var utsliten och utgödslingen hade jag tröttnat på. Om jag skulle fortsätta i 30 år till så var jag tvungen att bygga nytt. Det har blivit en helt annan arbetsplats nu. Vi har fått alla djuren runt samma foderbord, säger Ole Morten.

Se videon från gården

Upptäcker all brunst

De har installerat en ny VMS V310 med brunst och dräktighetssystemet, RePro. Dessutom har de tagit med sig celltalsmätaren och hullbedömningskameran från den gamla roboten.

– Mjölkningsroboten som vi hade var 15 år gammal och den var så pass gammal att vi valde att köpa en ny VMS V310. Jag tycker RePro fungerar otroligt bra. Speciellt eftersom jag inte går i stallet själv hela tiden och då är det väldigt bra med RePro.

Vi har en fast heltidsanställd och ett antal extrapersonal i stallet. Dessutom underlättar det brunstarbetet ganska mycket under betessäsongen när korna går in och ut som de vill. Vi missar ingen inseminering. Brunst och cystor fångas upp väldigt tidigt och jag har exempel på att RePro meddelat om cystor som veterinären har tolkat som normal brunst. Jag ser på dräktighetsprocenten att det går åt rätt håll, säger Ole Morten som inseminerar själv.

Gangstad använder hullbedömningskameran aktivt. Kraftfodertilldelningen sköter han själv och en gång i veckan bedömer han tilldelningen till varje enskild ko.

Han var också helt säker på att han skulle ha med sig celltalsmätaren från den gamla roboten.

– Jag förstår inte riktigt de som inte har installerat en celltalsmätare. Erfarenhetsmässigt går celltalet upp och ner och då tycker jag att det är väldigt bra att kunna hålla koll på det. Celltalet påverkar inte ostens kvalitet, men ett högt cellantal kan ge sämre ostavkastning. Nu har vi dock slaktat ett antal djur och celltalet är ganska bra, säger han.

Jämfört med den gamla Classic-roboten säger Ole Morten att V310 är mer stabil..

– Den klarar flera typer av juver. Det är färre som den inte hittar spenarna på. Jag har inte studerat tiden, men den är utan tvekan mycket snabbare och mer exakt, säger han.

Dubbelsidig bandutfodring

Det nya grovfodersystemet i stallet med en 19m³ mixer och bandfoderfördelare kan programmeras för att fördela foderrgivor till flera sektioner på båda sidor om foderbordet. Gangstad använder detta mycket aktivt. Dessutom har de skaffat ett begagnat matarbord med plats för fem rundbalar, och är själv i färd med att automatisera tilldelningen i mixern. Han planerar även att automatiskt tillsätta tillsatser av ensileringsmedel i mixern, så att fodret håller bättre på sommaren.

Gangstad fördelar även kraftfoder till ungdjuren med bandfoderfördelaren. – Det är programmerat på samma sätt som för grovfodret med antal kilo per liggbås och tid för utfodring. Jag lägger ut kraftfoder själv på bandet och lägger det ovanpå ensilaget på bandfoderfördelaren tre gånger om dagen. Detta för att göra kraftfodret mer tillgängligt och grovfodret attraktivare. De får kraftfoder tills de är ett halvår och sedan bara ensilage.

Flyttar och mixar fodret

I fodersystemet ingår även DeLavals OptiDuo som flyttar och mixar om fodret. Den körs var tredje timme, två timmar efter ensilageutfodringen från bandfoderfördelaren och en timme före nästa utfodring. OptiDuo är designad så att den "skruvar" in fodret bakåt, så att den blir mixad och ser mer attraktivt ut.

– Vi ser att djuren kommer för att äta mer. Vi är måna om att korna ska ha tillgång till foder hela tiden och hade jag inte haft OptiDuo hade jag fått göra jobbet manuellt flera gånger om dagen. Det sparar arbetstid, konstaterar Ole Morten.

Säljare Vegard Berg Forberg, som har följt upp stallbygget på Gangstad tillägger att OptiDuo ser till att kotrafiken upprätthålls och det blir mer rörelse i stallet.

– Vi fick OptiDuo att fungera bra till slut. Men foderbordet, som är 3,20 meter, borde varit bredare och det borde ha funnits plats att vända, säger Gangstad. Forberg tillägger att "smärtgränsen" för en OptiDuo är tre meter foderbordsbredd.

Utfodrar med vassle

Gangstad blandar rundbalar, kraftfoder, halm och mineraler i mixern. Han har gjort ett hemmagjort system som tillsätter halmen automatiskt, och håller även på att göra ett automatiskt system för att tillsätta mineraler. Efter att han fick det begagnade DeLaval matarbordet med plats för fem rundbalar behöver han inte starta traktorn mer än varannan dag under vintern.

Gangstad lägger stor vikt vid att ha bra grovfoder och så låg kraftfoderförbrukning som möjligt. Korna får kraftfoder i VMSen, fodermixern och en kraftfoderautomat i stallet. Han har tre kraftfodersilos. Korna får två kraftfoderblandningar, en i roboten och en i kraftfoderautomaten. Han använder en annan blandning till ungdjuren.

Det speciella är att de utfodrar med vassle från ysteriet. Två kraftfoderautomater i stallet har byggts om till vassleautomater. Vasslen går med självfall från en lagringstank till automaterna, där en luftventil öppnar och kalibrerar mängden vassle.

– Tilldelningen av vassle trappas upp på samma sätt som kraftfoder. Vi börjar med 4-5 liter och efter tre veckor får varje ko 25 liter om dagen. 12 liter vassle motsvarar ca. ett kg kraftfoder i energi. Men alla vill inte ha det. Normalt använder vi 600 liter om dagen, säger Ole Morten.

Smart bete

På sommaren tillsätter inte Gangstad kraftfoder i mixern, bara i mjölkningsroboten och automaten. Han vill att korna kommer in från betet för mjölkning. Dessutom behöver korna som är i slutet av laktationen, foder inomhus.

– Att ha kor på bete utanför stallet och gården är också en del av varumärket. Nu har vi 150 tunnland bete, 100 till korna och 50 till ungdjuren, och det var en av anledningarna till att stallet placerades här, säger Ole Morten.

De har lagt ner mycket arbete och resurser på de fina hagarna runt stallet. Gångvägarna är täckta med sand och betet styrs av Smartgaten från det gamla stallet som Ole Morten har installerat utanför stalldörrarna.

– Vi har mer bete nu än i det gamla stallet, bland annat för att minska åtgången av kraftfoder. Tillsammans med foderrådgivaren har jag gått igenom varje enskilt djur och bedömt om vi kompenserar tillräckligt bra med betesintaget, säger Ole Morten.

Kraftfoderförbrukningen på årsbasis är låg, 21-22 kilo per hundra kilo mjölk. Första sommaren med det nya stallet är förbrukningen nere i 16 kilo.

– Vi fokuserar på hög torrsubstans. På vintern har vi ca. 5% fett och 3,5-3,6% protein. På sommaren är vi runt 4,5-4,6% fett och 3,6-3,7% protein. Vår erfarenhet är att fettprocenten går upp med bra grovfoder och lite kraftfoder, säger Ole Morten, som är mer osäker på hur vasslen fungerar.

Kalven med kon

Både kalvamman och kyltanken flyttades över från det gamla stallet. I den nya ladugården går kalvarna tillsammans med kon.

– I huvudsak går kalvarna tillsammans med kon tills strax innan de trappas ner, det vill säga när de är runt 40 dagar gamla. Kalvarna går till välfärdsavdelningen och där ville vi ha halmhögar framför kornas liggbås som kalvarna kunde ligga på. Då kan de gå ihop, men vi kan också stänga och separera kon och kalven om vi vill. Vi har anpassat inredningen på avdelningen så att kalven bara håller sig på plats där och inte springer runt i stallet. Än så länge har vi inte låtit kalven följa kon på bete.

Det sparar arbete och kalven kommer att växa bra. Funkar det så gör vi det, säger Ole Morten som understryker att han inte har en dogmatisk syn på kalvar och kor.

– Det finns både för- och nackdelar. Vi har provat ge kalvarna mjölk i kalvamman efter tre veckor, men de vill fortfarande vara med kon. Vi får anpassa oss efter det som fungerar, säger han.

Går på gummsulor

"Nu har vi gummisulor på oss", sjöng Einar Rose. Det gör också djuren i stallet på Gangstad. Förutom gummimattorna i liggbåsen finns spaltmattor i gummi i alla gångar.

– All betong är gummibelagt. Klövarna är fortfarande nedslipade och inte övervuxna. Vi har bara klippt en klöv än så länge, men det ser bra ut. Det är också lite utbyte av djur. Efter att ha besiktigat det nya stallet har vi inte behövt slakta en enda ko. Hälta är ett litet problem. Jag är ganska säker på att det är gummit som gör det, säger Ole Morten, som säger att det är en satsning på djurvälfärd.

– När man skyddar djuren tror jag investeringen betalar sig tillbaka på inte alltfå många år. Det är guld och något jag aldrig tvivlat på.

Gangstad Gårdsysteri

Gangstad Gårdsysteri grundades 1998. Øvre Gangstad och ysteriet ligger i Inderøy kommun och är Norges första auktoriserade gårdsysteri för komjölk. Gangstad har vunnit en hel del priser för sin ost och bäst var segern i Ost-VM i Trondheim i oktober 2023 med blåmögelosten Nidelven Blå.

Gangstad Gårdsysteri startades av Astrid Aasen, som är från gården, och hennes man Perry Frøysadal. Sonen Ole Morten Gangstad och hans fru Maren Gangstad har nu tagit över ansvaret för gården respektive ysteriet. Yseriet sysselsätter 12 personer och gården 2,5 personer.

Kunduttalandena visar våra kunders dagliga erfarenheter vid användning av produkter från DeLaval. Resultaten som framkommer har inte utvärderats av oberoende part och DeLaval påstår inte att dessa resultat är typiska.
Faktiska resultat och förbättringar beror på flera faktorer så som tidigare mjölkningsrutiner, typ av kor, gårdens styrning och rutiner. Kunduttalanden utgör ingen resultatgaranti.