Framgångsrik reproduktion handlar om timing; förbättra dina beslut genom DeLaval DelPro™ med Herd Navigator™

Reproduktionshantering

Effektiv och lönsam reproduktionshantering i en mjölkkobesättning förutsätter friska kor och kontrollrutiner för att upptäcka brunstiga koe och kor med reproduktionsstörningar. Den genetiska utvecklingen under de senaste årtiondena har gynnat mjölkproduktionen, vilket i sin tur har resulterat i högproducerande kor som visar svagare brunsttecken under en kortare period. (figur1). Manuell brunstkoll är tidskrävande och många brunster förblir oupptäckta. Tysta brunster blir också allt vanligare i dagens besättningar. 

Figur 1: Högproducerande mjölkkor har kortare brunst och en lägre aktivitetsnivå. (Adapted from Lopez et al., 2004)

En studie (Dobson et al., 2008) visar att under de senaste 30 – 50 åren har andelen kor som visar stående brunst minskat från 80% till 50%, varaktigheten minskat från 15 till 5 timmar och dräktighetsprocenten från 70% till 40%. Detta leder till ekonomisk förlust på grund av förlängda kalvningsintervall och utökade seminkostnader. Forskning över hela världen tyder på en förlust mellan 20 och 50 SEK per öppen dag efter den frivilliga väntetiden. Detta stöder informationen om att brunstkontroll och att få kor dräktiga har blivit en större utgift i modern mjölkproduktion. 

Progesteron som biomarkör för reproduktionsorganens funktionalitet

Många hormoner styr reproduktion både direkt och indirekt. Hormonerna som agerar direkt är Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) utsöndrat från hypotalamus, Follikelstimulerande hormon (FSH) och Luteiniserande hormon (LH) utsöndrat från hypofysen, Östrogen utsöndrat från folliklarna, Progesteron utsöndrat från gulkroppen och Prostaglandin (PGF2α) utsöndrat från livmoderslemhinnan. Varje hormon har en egen roll och påverkar andra hormoner under kons hela reproduktionscykel.

 

Figur 2: Hormonella utvecklingen under brunstcykeln.

Av dessa hormoner har Progesteron blivit utvalt att analyseras i Herd Navigator™, eftersom det kan ge mest information om kons reproduktionsstatus under hela laktationen.

Efter kalvningen har kon ingen aktivitet i äggstockarna (anestrus) och producerar inget progesteron. Efter några veckor kommer kons äggstockar att aktiveras, kon visar brunsttecken och har ägglossning. Efter ägglossningen bildas gulkroppen i äggstocken och börjar sedan utsöndra progesteron. Produktion av progesteron upphör då kon närmar sig följande brunst och påbörjas igen efter nästa ägglossning. Denna cykel upprepas med 18-24 dagars mellanrum fram till att kon blir dräktig. I detta fall fortsätter gulkroppen att producera progesteron för att upprätthålla dräktigheten (Figur 3). Utsöndringen av progesteron fortsätter fram till kalvningen, om inte kon kastar och i detta fall avbryts progesteronproduktionen.

Figur 3: Exempel på en kos progesteronkurva som visar inaktiva äggstockar, brunstcykler och dräktighet.

 

Herd Navigator™ använder sig av progesteron testresultat och annan information om kon och detta matas in i DelPro BioModellen för att tolka formen och utvecklingen av progesteronkurvan för varje enskild ko.

Brunstdetektion och inseminering

Efter första ägglossningen upptäcker BioModellen ökningen av progesteron. Från det ögonblicket antar BioModellen att kon är cyklisk och förväntar sig att kon brunstar 8-12 dagar senare. Progesterontappet är en signal på att gulkroppen har minskat vilket gör att en dominant follikel kan mogna och ovulera. När den förväntade brunsten närmar sig ökar provtagningen. Så fort koncentrationen av progesteron sjunker under 5 ng/ml kommer reproduktionsmodellen ge ett brunstlarm. Detta alarm är referenspunkten för att utse nästa förväntade brunst 19-23 dagar senare. Processen upprepas varje gång ett brunstlarm utfärdas (figur 4). 

Figur 4: Progesteronkurvan hos en cyklisk ko och Herd Navigator™ brunstlarm.

Förutom brunstlarmet kalkylerar BioModellen brunstkvaliteten (0 – 100 %). Detta är en bedömning av livmodermiljön och äggets kvalitet baserat på progesteronkurvans utformning under den senaste brunsten. Eftersom progesterontappet sker innan östrogenet ökar kommer brunstlarmen att utfärdas innan kon visar några synliga brunsttecken. En generell rekommendation är att seminera kor 36-48 timmar efter brunstlarmet, men tiden kan variera beroende på djur- och gårdsförhållanden.

Bekräftelse av dräktighet

Progesteron är ett nödvändigt hormon för att upprätthålla dräktigheten och kan därför användas för att övervaka dräktighetsstatus. När en ko blivit inseminerad efter en brunst övervakar reproduktionsmodellen utveckligen av progesteronet. Ifall progesteronnivån ökar kort efteråt och förblir på en hög nivå kommer BioModellen utfärda ett dräktighetslarm ca 35 dagar efter insemineringen (figur 6). Från och med detta kommer systemet att övervaka progesteronnivån under ytterligare 20 dagar.

Ca 95% av tidiga emryonala dödsfall och aborter sker inom de första 55 dagarna efter insemineringen, därför avslutar Herd Navigator™ provtagningen efter 55 dagar. Provtagningen återupptas ifall användaren märker eller misstänker en abort, antingen genom att rapportera en aborthändelse eller genom att begära kontrollprover i DelPro FarmManager. Vid abort startar systemet provtagningen för att övervaka kon fram till nästa etablerade dräktighet. 

Figur 5: Progesteronkurvan av en dräktig ko och dräktighetsbekräftelsen från Herd Navigator™.

Standardiserade arbetsrutiner (SOP)

Konsekventa arbetssätt är avgörande i modern mjölkproduktion och speciellt då man har flera olika personer som utför arbeten krävs det standardiserade arbetsrutiner (standard operating procedures). Dessa beskriver vilka åtgärder som skall vidtas för olika uppgifter, så som tidpunkt för inseminering. Att sedan registrera dessa händelser är också väldigt viktigt.

Till exempel bör beslut för inseminering göras för att uppnå god dräktighetsgrad och upprätthålla dräktigheten efteråt. För kor med daglig avkastning runt 55-65 kg och en relativt rak laktationskurva kan det vara fördelaktigt att förlänga den frivilliga väntepeioden (VWP), även om de visar regelbundna brunster tidigare. Nedan är ett exempel på en inseminerings SOP som använder sig av dagar i mjölk, avkastning och brunstkvalitet som insemineringskriterie (Figur 6).